fredag 12 februari 2010

Känsligt med "fruimport"

Landshövdingen i Värmland uppmärksammar det växande problemet med "fruimport" på SVD:s Brännpunkt.

Att döma av kommentarerna till artikeln och de länkade bloggposterna så verkar detta helt klart vara ett känsligt ämne.

Det artikelförfattaren uppmärksammar är att ROKS, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, har drygt 500 kvinnor sökt skydd hos jourerna under 2008. Kvinnor som söker sig till kvinnojourer har i de allra flesta fall blivit utsatta för våld av en närstående.

Därmed är det inte sagt att det är vanligare med våld i ett förhållande där mannen är från Sverige och frun är "importerad" än i ett förhållande där båda parter är från Sverige. Tyvärr är det allt för vanligt och drygt 350 kvinnor om dagen får stryk i hemmet av sin man.

Jag vill i alla fall uppmärksamma de attityder som finns och som en del män inte drar sig för att dölja. Pernilla Ohlin, ledarskribent på Dalarnas tidningar, skriver mycket bra om detta i dagens Falukuriren.

3 kommentarer:

Kisti sa...

Det är väl okej om "tycke uppstått", men alltför många har tydligen satt i sinnet att ta hit fruar, som för att komma undan ett odrägligt liv i hemlandet, tar chansen att få det bättre här. Och som när de väl kommit hit, får ett helvete med ett äckel som misshandlar både fysiskt och psykiskt. Usch, säger jag bara!

Anonym sa...

I Gambia kallas sexhandeln semesterromanser

http://sydsvenskan.se/resor/article90298.ece


Av Katia Wagner
Publicerad 22 januari 2005 23.43 | Uppdaterad 29 april 2005 20.33

Runt 100 000 turister reser till Gambia varje år. En del är vita äldre kvinnor som åker för att köpa sex. För femhundra kronor i veckan köper de sällskap och sex av unga gambier som måste sälja sina kroppar för att försörja sig.
Med kjolen långt ovanför knäna gungar kvinnan till de afrikanska rytmerna. Hennes ansikte är mosigt av den sena natten och för mycket att dricka.
Framför henne står en ung gambier i svart linne som blottar musklerna. På huvudet en bakochframvänd keps. Kvinnan följer honom lystet med blicken när han med juckande rörelser dansar alldeles intill henne. Hon gnider sin kropp mot hans.
Kvinnan är drygt femtio. Han runt tjugo.
Ingen skulle kalla henne för torsk.
Eller honom för hora.
Ändå vet alla: Han säljer sin kropp. Hon köper den.

Kvinnan med den unge gambiern väcker inga som helst reaktioner på nattklubben. Hon är inte ensam om att köpa sällskap och sex. Överallt syns paren: äldre vita kvinnor tillsammans med unga vältränade gambier. På stränderna ligger de tätt intill varandra. På restaurangerna sitter de nära. På gatorna håller de handen. På nattklubbarna hånglar de öppet.
Männen tycks fungera som kvinnornas betjänter: de servar med kylda drycker, hämtar mat, bär väskor, smörjer ryggar med solkräm. Händer och kyssar överallt.

Sexhandeln i Gambia sker öppet och är inte olaglig så länge ingen är minderårig. Samtidigt är den inte rumsren. Därför kallas det för semesterromanser: kvinna och man möts, tycke uppstår och de spenderar tid tillsammans.
Men utan pengar skulle det aldrig hända.

På hotellet där vi bor sker umgänget mellan de äldre kvinnorna och de yngre killarna helt öppet. Första kvällen ser vi en ung sliten kille komma från en lägenhet där en svenska i 50-årsåldern bor, för att köpa öl åt dem i baren. När det senare samma vecka är dags för hemfärd för en grupp svenskar vinkar några kvinnor farväl till sina boyfriends. Ett par dagar senare ser vi samma killar med nya kvinnor.

Gambia är svårjobbat för journalister. Misstänksamheten är stor, en höjd kamera väcker högljudda protester, en presentation som reporter jagar bort.
Att ställa öppna frågor om sexturismen är omöjligt. Därför ikläder jag mig rollen som nyanländ kvinna på jakt efter en ung gambier att roa mig med. Så jag snackar runt.

Hos Osman, en ung servitör på ett av de populära dansställena i nöjeskvarteret i Senegambia, är restauranglokalen full. Vid de sextio borden sitter mest äldre kvinnor med unga gambier. Så är det nästan varje kväll under vinterhalvåret, förklarar han. När jag frågar ifall gambiska män är särskilt intresserade av äldre kvinnor skakar han på huvudet.
- Nej, nej, nej. För de här männen är umgänget med kvinnorna som att gå till jobbet, säger han.

Sofia Jarl Mail: sofia.jarl@centerpartiet.se sa...

Hej Anonym.

Sexhandel är en slavhandel som är oacceptabel, oavsett vem som köper vem. Men mitt inlägg handlade om det faktum att kvinnojourer runt om i landet får kontakt med fler och fler "importfruar" som blir kränkta av sin svenske man här i Sverige. Det vill säga, dessa män utnyttjar sin maktställning som vit västerländsk man och anser sig tydligen ha rätt att använda sig av medeltida metoder mot sin fru.

Jag har själv hört kommentarer från svenska män som tycker "jämställdheten gått för långt" och som tycker det är praktiskt att hämta hem en "hushållsmaskin" från ett annat land. Dessa kvinnor förtjänar betydligt bättre än att bli betraktade som ett ting som MAN kan göra som man vill med.

/Sofia Jarl